FÖRRA INLÄGGET      NÄSTA INLÄGG

Idag är det en speciell dag – idag är det exakt 100 dagar kvar tills det beräknade förlossningsdatumet. Från och med i morgon är det bara tvåsiffrigt kvar.

Det är ju en milstolpe värd att beakta.

Så nu börjar nedräkningen på allvar och vad betyder då det? Jo, vi går snart in i vecka 26. Det är en vecka då fostret mer och mer närmar sig vad man kan kalla för bebis. Skulle den nu ramla ut i förväg så är chanserna goda att den klarar sig (dock med risk för komplikationer) men självklart hoppas vi att hon väljer att stanna kvar där inne i värmen tills det är dags på riktigt.

Självklart idkade vi försiktighet under inspelningsdagarna

Vad gäller Sanna och hennes mage så går allt fortfarande som önskat. Visst, den tränar sammandragningar och den börjar bli lite otymplig men för att vara en kvinna som är gravid i snart vecka 26 så är hon förvånansvärt smidig och rörlig fortfarande. Ett bevis på detta var under veckan då vi båda lagt ner en hel del tid på att hjälpa, samt agera, i en film som spelas in här på ön.

Det är en vän till oss som tillsammans med sin dotter satsat två år samt en hel del pengar åt att göra film av dotterns manus. Jag själv spelar karaktären Nikolaj som är en slags manlig häxa på Vita Institutet och Sanna spelar Torun som är min högsta chef/rektor på Institutet.

Det var en fröjd att få se Sanna agera på riktigt för första gången istället för alla dessa stela statistuppdrag hon fått göra tidigare. Det var både eld i replikerna och rejäl hetta när hon skrek och skällde ut karaktären Joar för hans svek mot Institutet. Snygg i sina kläder var hon också som nästan helt lyckades dölja att hon var gravid.

(Filmat med mobiltelefon mellan två tagningar)

Min egen roll är betydligt mer lågmäld och man kan tycka att det borde vara en mindre utmaning än för Sanna men med tanke på hur icke-lågmäld jag är till vardags så var det faktiskt ansträngande att tona ner mig så mycket som jag behövde göra. Jag har också fått hoppa in som svart våldnad plus att jag även har offrat mitt skägg eftersom bland annat en flashback skulle spelas in som utspelade sig för 16 år sedan.

På fredagen fick jag även agera regissör och kameraman i filmen då en scen skulle spelas in där regissören själv var aktör. Det var roligt att få ta det ansvaret och vad jag förstår så gjorde jag honom inte besviken.

Regissören Mattias i grön skjorta i scenen där jag sköter kameran

Så veckan har varit udda. Jag lämnade hemmet på tisdagsmorgonen och kom åter på fredag kväll för att hinna hjälpa till maximalt på filmen. Sovande fick ske på jobbsoffan inne i stan. Lyckligtvis så fick jag ju träffa Sanna under hennes inspelningsdag på onsdagen så helt utan kontakt med varandra har vi ju inte varit.

Nu väntar en vecka då vi hoppas att solen ska återkomma för det har varit två regniga och kalla veckor här nere nu och vi längtar en hel del efter att packa korgen med kaffe, kakor och godsaker och lägga oss på en varm strand igen.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *