FÖRRA INLÄGGET      NÄSTA INLÄGG

Ja det är ju underbart på alla sätt och vis att vara mamma till detta lilla kryp. Hon är speciell och jag förundras varje dag och ibland frågar jag Totta (som ju har tidigare erfarenhet) om det är vanligt att bebisar är som vår bebis är. Idag frågade jag om det är vanligt att bebisar gillar att byta blöja och då skattade han. Hon gillar verkligen blöjbyten och att ligga på skötbordet och det gör att även jag tycker att det är kul. Sen fascineras jag över hur lätt hon har för att somna. Att man bara kan lägga ner henne i vagnen, ge nappen och gå därifrån och när man tittar till henne några sekunder senare så har hon slocknat. Nu är det ju inte alltid så, ibland spottar hon ut nappen och gnäller lite så man får gå fram och sätta tillbaka nappen några gånger. Hon vaknar ytterst sällan ledsen utan ligger och tittar tyst, sprattlar lite med benen eller slår på djuren i barnvagnshänget. Nu har hon återigen börjat sova hela nätterna. Hon somnar oftast i soffan runt 21-22 sedan mellan 23-24 sätter vi på nattblöja och pyjamas och går ner till sovrummet. Åt hon senast vid 22 så brukar hon få sova vidare utan tutte men om det var längre sen får hon tutte i sängen innan hon läggs över i sin säng. I båda fallen somnar hon oftast väldigt fort och är aldrig ledsen eller arg i samband med nattning.

Det finns dock jobbiga saker med att vara mamma. Oron och rädslan. Måste titta till henne med jämna mellanrum så att hon andas, så fort hon sätter lite kräk i halsen blir man extra vaksam, man  lyssnar efter annorlunda ljud och tittar efter annorlunda beteende så att allt verkar “normalt”. Kan inte låta bli att tänka på vad som kan hända om hon faller från en höjd, om man tappar henne i trappan, om en bil kör på vagnen när vi är ute och går osv… Såg på serien “Vår tid är nu” där en liten flicka ramlar ut genom fönstret och blev genast orolig för framtiden när hon är stor nog att kunna öppna fönstrena själv då det är så läskigt högt här. Läste om bebisen på 6 månader som dog i sömnen efter att ha varit förkyld och känner bara att jag själv aldrig skulle klara av om hon försvann ifrån mig. Jag vill inte bli en hönsmamma, jag vill kunna låta henne upptäcka världen utan att jag ständigt håller i henne. Liksom Ronjas föräldrar så måste man våga släppa henne lös och lära sig att tas med det som är farligt. Barn måste få klättra i träd, springa på asfalt och grus, leka ute själva eller med kompisar. Jag vill lära mitt barn hur man hanterar farliga verktyg, eld och djupt vatten. Jag vill göra henne till en ansvarstagande människa som vet hur världen fungerar och om det händer något så ska jag kunna vara trygg med att hon löser situationen själv om det skulle behövas. Men det är svårt att släppa oron, vissa saker kan man inte styra över. Fullt friska barn kan bli allvarligt sjuka, olyckor kan hända trots att man är försiktig. Det får mig att tänka på en tjej som gick i en parallellklass i gymnasiet. Hon blev påkörd när hon cyklade över ett övergångsställe på väg till skolan och dog. Hon var den enda på hela skolan vad jag vet som använde cykelhjälm, ändå var det hon som dog. Så det kommer vara tufft att vara mamma just därför men det hör väl till och så länge man inte låter oron ta över helt så är väl allt som det ska.

Härom dagen ringde dem från Linds växthus och sa att de hade ett blombud till mig och frågade om jag var hemma dagen efter. Det visade sig vara från arbetskollegorna, vilken trevlig överraskning. Ett fint blomarrangemang samt två bodysar som passar om ett tag.

Nu är det verkligen vinter här på ön. Mycket snö har vi fått som har legat ett bra tag nu. Man blir lite sugen att åka pulka, skidor eller leka i snön men än är ju Myran för liten för att uppskatta det så detta väder önskar vi till nästa år också så hon får chansen att leka ute i snön då. Jag har iaf tagit med henne ut i vagnen medan jag har skottat snö. Plogbilen lämnar vallar av snö efter sig så det blir rätt mycket skottande vid vägen för att kunna köra ut och in med bilen.

Denna fina kofta har mormor Birgitta stickat.

Igår blev Myran hela 17 veckor(!) och på tisdag blir hon 4 månder. Dagen efter är det dags för besök hos BVC, ska försöka skriva ett nytt inlägg efter det.

2 Kommentarer
  1. Birgitta
    Birgitta says:

    Så klart hon gillar att byta blöja. Vem vill ha blöta och bajsiga blöjor på sig? och sen får man ju full uppmärksamhet från mamma eller pappa en stynd och det är ju superkul. Vilken jättefin blomsteruppsättning du fått. sånt blir man glad av. Du får väl tacka med att skicka lite bilder eller videosnuttar på lillan. Ja, det är oroligt att vara mamma, men också det underbaraste man kan vara med om. Så glad att du får uppleva det. Jag hoppas du kan glädjas mer än att oroa dig. Då blir hon också fortsatt trygg och glad, precis som hon är nu. Tusen kramar till er alla på ALLA HJÄRTANS DAG!

    Svara
    • Sanna
      Sanna says:

      Hon är nöjd även med blöta/ bajsiga blöjor fast jag byter direkt när hon har bajsat. Men det är något speciellt med skötbordet, Tror hon dels gillar att vara naken och sprattla ett tag och sedan uppskattar hon sin mobil som hänger över skötbordet. Hon gillar även momentet att torka rumpan vilket många barn INTE gillar vad jag förstår.

      Jag ringde till jobbet och tackade och fick en liten pratstund med en av kollegorna och Johan samt skickade några bilder på Myran.

      Jag gläds mer än jag oroar mig som tur är, det är svårt att inte bli glad flera gånger om av denna lilla solstråle.

      Tusen kramar tillbaks!

      Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *